Föräldrar
Idag är det 45 dagar sedan jag flyttade från föräldrarna. Det känns fortfarande lite konstigt, men samtidigt bra. Tiden har gått förvånansvärt fort, troligen mest på grund av flickvännen, mitt största ljus i tillvaron.
Tänker vi i min generation verkligen på hur mycket våra föräldrar har gjort för oss. Har man inte haft kontakt med dom är det en sak, men oavsett om man har haft en eller två så bör man inte underskatta deras insats.
Jag var (och är i skrivande stund) 22 år när jag flyttade. I 22 år har alltså mina föräldrar tagit hand om mig. 22 år! Det är inte en eftermiddag direkt. Även om jag självklart inte behövt samma omhändertagande under hela perioden så har dom alltid varit ett stöd och visat det jag mest av allt vill uppnå, att vara en så bra person som möjligt.
Min mamma har alltid varit den som vet vad som är rätt, fast vid sin åsikt. Det är en egenskap som jag önskar att jag fått mer av (jag tror min brorsa fick största biten där). Hon har en mental styrka och en envishet som jag bara kan beundra, liksom hennes kunskaper i köket. Jag jobbar på saken... =)
Pappa är nog den som är mest lik mig, vi kan vara lika förvirrade båda två och liksom jag har han ett enormt tålamod och är snäll som få. Den egenskap jag beundrar mest är hans lokalsinne. Han kan Stockholm som sin egen bakgård. Hans humor bör man ju inte heller klaga på, den har bidragit till mycket i mitt gamla hem.
Ja, jag vet inte vad mer jag ska skriva. Det blev lite av en tribute till mina föräldrar. Lycka till i Linköping så ses vi snart! PoK
Tänker vi i min generation verkligen på hur mycket våra föräldrar har gjort för oss. Har man inte haft kontakt med dom är det en sak, men oavsett om man har haft en eller två så bör man inte underskatta deras insats.
Jag var (och är i skrivande stund) 22 år när jag flyttade. I 22 år har alltså mina föräldrar tagit hand om mig. 22 år! Det är inte en eftermiddag direkt. Även om jag självklart inte behövt samma omhändertagande under hela perioden så har dom alltid varit ett stöd och visat det jag mest av allt vill uppnå, att vara en så bra person som möjligt.
Min mamma har alltid varit den som vet vad som är rätt, fast vid sin åsikt. Det är en egenskap som jag önskar att jag fått mer av (jag tror min brorsa fick största biten där). Hon har en mental styrka och en envishet som jag bara kan beundra, liksom hennes kunskaper i köket. Jag jobbar på saken... =)
Pappa är nog den som är mest lik mig, vi kan vara lika förvirrade båda två och liksom jag har han ett enormt tålamod och är snäll som få. Den egenskap jag beundrar mest är hans lokalsinne. Han kan Stockholm som sin egen bakgård. Hans humor bör man ju inte heller klaga på, den har bidragit till mycket i mitt gamla hem.
Ja, jag vet inte vad mer jag ska skriva. Det blev lite av en tribute till mina föräldrar. Lycka till i Linköping så ses vi snart! PoK
Kommentarer
Trackback
